Del nummer sex i vår sommarläsning är med Marcus Sundin Liljedorf som bland vänner kallas för Dorfen. Han har vunnit flera SM-guld och även representerat kickboxningslandslaget. 

Bronsmedalj på EM i Tjeckien 2018

Hur länge har du tränat thaiboxning?
Cirka 12 år.

Vilken klubb representerar du?
Halmstad muay thai.

Varför började du tävla?
Direkt när jag började träna så tjatade jag på min dåvarande tränare om att tävla. Jag minns inte riktigt varför men jag var 17 år och ville väl visa att jag kunde för mina vänner osv. men kanske främst för mig själv.

Vilka år har du representerat landslaget?
Jag var med som coach 2015. Sedan har jag representerat landslaget själv 2018 i Mexiko (VM) och Prag (EM) samt Litauen. Året 2019 förlorade jag SM i muaythai och satsade istället på K1 och då fick jag chansen att representera kickboxningsförbundets landslag det året. 2020 och 2021 har jag varit redo igen med det har inte coronan varit 🤣.

Vad anser du vara det viktigaste för att nå landslagsnivå?
Att vara en fighter som alltid kan hitta lösningar på att vinna. De som lyckas bäst i mästerskap brukar kunna vara anpassningsbara eller har en väldigt stark thaiboxningsstil.

På prispallen

Vad komme du fokusera extra mycket på i träningen för att lyckas internationellt?
Nu jobbar jag mycket med mitt fotarbete och att täppa till läckage i min boxning.

Vilken målsättning har du med kommande mästerskap?
Jag vill vinna guld!

Ditt bästa och ditt jobbigaste minne från ett mästerskap?
Mitt bästa minne var lätt när jag vann över en motståndare från Ryssland i kvartsfinalen på EM 2018. Jag låg under på poäng rond 1-2. I tredje ronden fick min motståndare två räkningar och jämnade då ut matchen till 28-28, men jag vann på beslut!

Mitt jobbigaste var nog när vi kom till Mexiko, VM 2018, och jag hade 5 kg att droppa på två timmar. Vilket gick bra men, men sen fick jag göra om samma sak dagen efter igen.. jag tävlar inte i den viktklassen längre.

Vilket är ditt knäppaste/tokigaste/mest udda minne från ett mästerskap?
Finns flera men har ett roligt efter EM i Prag. Jag mötte en motståndare från Vitryssland i semifinalen och förlorade på poäng. Väl på prisutdelningen frågar vitryssen om vi ska byta landslagsoveraller och jag är på. Så vi ska mötas på hans rum senare på kvällen. När jag gick dit så fick jag först tränga mig genom en korridor där hela ryska landslaget har stormöte, dvs. samma land som jag slagit ut i kvartsfinalen.. Många onda blickar följde mig genom korridoren. När vi hade bytt landslagsoveraller så gick jag tillbaka genom korridoren med ryska landslaget-men nu i landslagsoverall från Belarus! Snacka om att de blängde på mig.

Hur påverkas du av jetlag vid mästerskap?
Dåligt. Jag behöver vara på plats några dager och känna in jetlagens vilket också är min plan för kommande mästerskap. Jag funkar inte så bra med att komma på plats dagen före invägning.

Vad är det första du gör när du kommer till hotellrummet på ett mästerskap?
Jag gillar att hänga upp alla kläder snyggt och hänga upp mongkongen 🤪

Har du några ritualer inför match?
Jag brukar gå tre varv i ringen som ritualen säger. Men i övrigt så har jag inget speciellt, när linimentet är på börjar det kännas att det är fight!

Marcus tillsammans med Rene Bon Costa och Johan Storm på EM 2018

Har du någon förebild?
Många! Jag tar inspiration från många men rena förebilder har jag väl ingen specifik. Däremot har jag ett par favoritfighters, Yodwicha bland annat.

Vilken är den svåraste fightern du mött och varför?
Jag skulle nog säga att det var Parinya Sasiprapa från Thailand. Hans blick och timing var helt enorm. Stenhårda tekniker och lekte med mig som om man slänger en vante till en hund.

Vilket tips har du till de som vill satsa på thaiboxning?
Ge aldrig upp och låt alltid passionen och kärleken för thaiboxning komma i främsta rummet!